dömd till en plåga värre än tusen nålar som sticks in en i taget, Av eld är jag kedjad i både händer och fötter, medans tusen jävlar piskar min blottade rygg med piskor av renaste eld.
jag skulle föredra allt förutom de jag känner just nu, renaste smärta som går att ha psykiskt vill säga. Känns som själen rivs i tusen bitar av ´små monster. Vill ut kan inte stanna kvar springer mot min utväg men kommer inte ett steg närmare,
Ser in i dina ögon och jag svävar på moln, ser in i dina ögon och hela mitt inre smälter och faller sönder av så mycket som ett ögonkast från dig.
Vet inte vad för trams jag just skrivit men är så jävla trött bara,
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar